humanioradebatten i DN

Flera inlägg har kommit och jag tog och gjorde en rapport om frågan i min serie Forskning om forskning (nr 2 2009). Där framkommer en del intressanta saker: den svenska andelen av historia är låg (<0,5 %) och andelen av svenska historiker som publicerar på den internationella publiceringsmarknaden är påfallande låg. Men det ändras snabbt. Från en lå nivå blir ökningen stor om vi tittar på perioden 2002-2008. Av 420 historiker var andelen som publicerade mindre än 1 % 2002. Sju år senare har andeln ökat till närmare 4 %!
En kommentar till inläggen i DN av Collste, Myrdal och Nordin följer här:
Systemet som infördes 2009 har mött invändningar i DN. Göran Collste anför forskare som under två decennier inget publicerat, hur skall de värderas? Jo, de undandrar sig all utvärdering. Frågan är inte om vi skall utvärdera forskare utan hur det skall göras. Bibliometrin är ett enklare, billigare och mer objektivt sätt för att fördela resurser.
Utesluter olika publiceringsformer varandra som Janken Myrdal hävdar? Självklart inte. Böcker kan bli till artiklar och artiklar kan efterhand slås ihop till böcker.
En undersökning av hur svenska historiker publicerar i internationella tidskrifter (se Forskning om Forskning nr 2, 2009) visar att den svenska andelen i internationella tidskrifter är mycket låg, mindre än 0,5 procent. Svensk forskning brukar kunna utgöra 1,5 procent av världsproduktionen.
Detta antyder att våra 420 svenska historiker i allt väsentligt undviker att utnyttja det internationella tidskriftssystemet. Men andelen historiker som publicerar växer snabbt över perioden 2002-2008 från en mycket låg nivå.
Slutligen, Jonas Nordin misstolkar grovt den svenska publiceringsmodellen. För humaniora och mjuk samhällsvetenskap används överhuvudtaget inte citeringar utan humanisterna får ökad utdelning redan genom att publicera internationellt.
Nordin borde skruva ned sitt tonläge. Förintelseförnekaren David Irving har inte en enda artikel i Web of Science. Irving må ha fått många citeringar till sina böcker under årens lopp (förlag har det ju funnits som tryckt hans förnekelser), men vetenskapliga tidskrifter har inte öppnat sina spalter åt honom. Däremot har striden mot Irvings villfarelser i stor utsträckning förts i de vetenskapliga tidskrifterna. Det är ohederligt av Nordin att på det sättet blanda bort korten.